Dop och andra tillställningar

Hej,

idag är det dagen efter vår andra gemensamma sons dop. Åh, vad det är skönt att det äntligen är över. Jag förstår inte varför man utsätter sig för liknande saker. Det planeras i veckor och man stressar som en galning för att allt ska bli perfekt. Vaknar i god tid på morgonen och stressar iväg för att ordna det allra sista... Kommer hem och möts av en uppstressad man som berättar att barnet som skall döpas verkar hängig. Kollar febern: 38,4.. Nej, inte idag. Ger honom lite ipren och han somnar en stund och när han sen vaknar verkar han mycket piggare. Skönt man tror att man har allt klart och under kontroll så händer det som inte får hända... Ritsch !! En reva i strumpbyxorna *suck* ut i köket och på med lite klarlack (det syns ju ändå inte i stövlarna) In med man och barn i bilen och iväg till kyrkan... STOPP !!! Dopklänningen hänger ju kvar hemma på trappräcket !! Vänder bilen och kör tillbaka, kommer fram till kyrkan och den är LÅST !! Inte nog med det, det är en massa orienterare som har parkerat på kyrkoparkeringen trots att det står klart och tydligt "Enbart för kyrkobesökare". In och jagar ut dom med orden: "Flytta era bilar, vi ska snart ha dop". Kyrkan fortfarande låst och gästerna börjar komma... PANIK !! *pust* äntligen kommer prästen och kantorn. In med barnet i kyrkan för att stoppa ner honom i dopklänningen, allt klart och ceremonien kan börja men var är 3,5-åringen ?? Han står inte bredvid sina föräldrar som han borde utan har intagit talarstolen, ett gapskratt ljuder i kyrkan. Tur att det bara är släktingar som är där. Allt avklarat och vi kör till lokalen där vi ska inta en bit mat; stress, stress, stress. Borden är färdigdukade men maten ska plockas fram (mental note: anställ serveringspersonal till nästa fest) Puh, äntligen kan folk börja äta och allt ser ut att vara framme. 3,5-åringen far runt som ett yrväder och äter ingenting förutom meloner. Sak samma, det är inte var dag som lillebror döps. In med maten, duka om och dags för kaffe,glass och/eller tårta... Vänta lite !! Hann jag själv äta något *funderar* jo, lite fick jag nog i mig... Sist i kön till tårtan, alla ser nöjda ut. Hinner precis slå ner rumpan och ta en klunk te när 3,5-åringen kommer på att det är dags för paketöppning. Ok, paketen rycks upp med en rasande fart och jag antecknar för glatta livet vem som har gett vad under tiden som jag ser min glass smälta av tallriken.. Äsch, efterrätt blir man ju ändå bara tjock av. Avdukning, skjutsar hem man och barn för att städa lokalen. Klar !! Äntligen dags att åka hem för att slappa lite...men hade precis glömt att vi har bjudit hem lite folk på kvällsvickning... Full fart igen !! 00.30 rasar en utmattad mamma i säng och ber om några timmars sömn... en stund blev det innan barnen började stöka men det är en annan historia..

Puss och kram